Så är myndigheterna organiserade
Två saker skiljer myndigheter åt: vilken sorts myndighet det är, och hur den leds. Ledningsformen står i myndighetens instruktion och avgör vem som bär ansvaret inför regeringen.
Ledningsformer
Myndighetsförordningen (2007:515) 2 § anger tre former. Domstolar, lärosäten och AP-fonder styrs av egna författningar och räknas här som Övrigt.
En myndighetschef, oftast en generaldirektör, leder ensam och svarar själv inför regeringen.
Till exempel Polismyndigheten, Skolverket, Kriminalvården.
En styrelse utsedd av regeringen bär det samlade ansvaret. En generaldirektör sköter den löpande driften under styrelsen.
Till exempel Försäkringskassan, Trafikverket, Skatteverket.
En nämnd beslutar kollektivt. Formen används för domstolsliknande uppgifter där oberoendet är poängen. Nämnden har sällan egen personal.
Till exempel Statens ansvarsnämnd, Oljekrisnämnden.
Domstolar, universitet, högskolor och AP-fonder styrs av egna författningar och passar inte in i myndighetsförordningens tre former.
Till exempel Uppsala universitet, Sveriges Domstolar.
Typer av myndigheter
Värdmyndighet
68 av myndigheterna har ingen egen förvaltning. En annan myndighet upplåter lokaler och sköter administrationen åt dem, enligt 18 § myndighetsförordningen. Kammarkollegiet är värd åt flest. Sådana myndigheter har oftast inget eget anslag, utan finansieras inom värdmyndighetens.